
Jag hade velat ha dig här. Jag hade velat ha dig nära. Jag hade velat hålla din hand. Jag hade så gärna velat få värma dig när du klagat på att det är kallt, lyssnat på dig när du sagt att du längtar till våren, att du vill ha sol igen. Jag hade velat ha dig här idag. Jag hade velat ha dig igår. Jag önskar att vi kunde ses imorgon.
Men du är inte här längre. Du är inte här för att vinka mig hej då på morgonen. Du är inte här för att skälla ut mig för att jag inte märker att du gjort så fint med blommorna. Du är inte här för att säga alla de rätta orden. Du är inte här.
Varje natt viskar jag god natt utanför dörren till ditt rum. Du kanske lyssnar. På något sätt tror jag att du fortfarande finns. Jag tror inte att man bara kan släppa sitt liv.
Vem lyssnar till dig
när bruset från livet är högre
än du vill förstå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar